Tuesday, April 28, 2026
Moris Gayn Plis Delo Ki Bizin
Wednesday, March 25, 2026
70 An De Sela Moris Ti A En Gran Turnan
An 1956 Ptr, selon biografi SVR par Reddi ek Experiments in Democracy par Dukhira, ti pe lager kont propozision PR ki guvernman kolonial ti met de lavan kom system elektoral. Mem lepok Mauritius Times lans so gran kanpayn Down With PR. Malerezman le 22 Mars, Guy Rozemont, lider Ptr, desede a laz 40 an. Lerla eleksion parsiel dan Por-Lwi pu ranplas li vin en referandum lor PR. Me leta-mazor Ptr ti telman for sa lepok la ki zot fini par gayn parsiel la an Me kan zot kandida Willy Dupré bat Alex Bhujhoharry, kandida Parti Morisyin. Sa anter PR pu de bon.
Inpe letan avan li mor, Guy ti prezid en komite egzekitif ki ti expilse so frer Philippe depi dan Ptr akoz li ti vot ansam ek ban konservater dan Konsey Lezislatif an faver PR. Navin Ramgoolam abitie rakont en zistwar ki ti derule kot SSR lari Deforz kot sipozeman Guy ti tret Philippe de tret e ti bez li en kudpwin. Par kont zame Navin rakont expilsion Philippe depi Ptr.
Reform elektoral se en zafer mari konplike e tu sanzman a nu exselan system elektoral bizin pas par omwin de referandum. Promie referandum la pu san-angazman (non-binding) e deziem la avek-angazman. Me avan sa bizin ena ban bon kanpayn edikasion lepep ek ban diskision aproprie. Mon pibliye en ameliorasion elegan nu exselan system elektoral an Desam 2025 e an Oktob 2024 mo ti pibliye en gid ki parmi enta zafer explike kuma system elektoral rant dan striktir guvernans en pei.
Friday, February 27, 2026
State of Economy Pan Fer Nu Vin Mwins Kuyon
Nu ti deza kone ki striktir taxasion insutenab ki ti kumanse ek flat tax 15% Sithanen an 2006 in kaziman rwin nu pei. Par kont SoE in rod fer kwar ki problem in leve selman dernie 10 an. Ki fos. E ban azisteman ki SoE in fer pu GDP ase insinifian (0.16% de diferans pu 2022) par rapor a katastrof kot Moris retruv li depi 20 an.Tuesday, February 24, 2026
Four Great Books To Download On Your Apple Device
WTVFi2024 is a guide to help analyse electoral manifestos and policies in any country. It contains an insane amount of interesting information on Mauritian politics, the state of her economy, frameworks to picture governance in a whole new light and forecasts till 2029. The diaspora will love it. It was published in October 2024.
Finally FTF is a book that offers a governance-based improvement to the great electoral system we have in Mauritius. It's the product of looking at electoral systems for over twenty years and writing over 100 articles on the topic. FTF came out in December 2025.
Monday, February 23, 2026
Labour Turns 90 in A Depressing Atmosphere
Saturday, February 7, 2026
Dose of PR Would Create Chronic Political Instability
Monday, January 26, 2026
Here's One Important Reason You Don't Want PR
Thursday, December 4, 2025
Book Which Improves An Amazing Electoral System Published
Sunday, November 2, 2025
Six Cool Things To Do For Kartik Maas
1. Listen to this amazing podcast on the Bhagavad Gita by Alan Watts and Ram Dass.
2. Read the Bhagavad Gita in Kreol.
3. Listen to the Bhagavad Gita sung by Gaiea Sanskrit.
4. Listen to a thorough study of the Bhagavad Gita by the Vedanta Society of Southern Cailfornia which uses many great books including Sri Aurobindo's commentary on the BG.
5. Watch a nicely-done 55-episode series on the Buddha.
6. Watch Keshav on Netflix.
Friday, October 17, 2025
Anu Fak-Tiek Diskur Ramgoolam A Nu Ban Gran Dimun
Tuesday, October 14, 2025
7 Alternativ A Ras BRP Depi Dan Labus Pansioner
Friday, October 3, 2025
Kuma 20 An Unfair Share Contribution Fin Rwin Moris
Tuesday, September 23, 2025
Anu Mizir Latak Zeneralize Lor Leta Providans
Pu fer sa nu kumans par estim komie GDP manke depi 2005 par rapor a target krwasans 8% ki Sithanen ti dir nu pu gayne ek so flat tax 15%. Ant 2006 ek 2024 fin mank 6,176 milyar rupi GDP (lamone 2024). Anu get depans guvernmantal pu ledikasion. Dan bidze 2025/26 sa depans la reprezant 3% GDP. Sa ve dir ant 2006 ek 2024 nun depans 185 milyar rupi an mwins (3% x 6,176 milyar). Eski 3% sifizan? Sesel depans 4.3%. Si nu ti depans kuma Sesel be nun depans 266 milyar rupi an mwins lor sa period 19 an la.
Pu lasante mank 154 milyar rupi e se akoz sa mem ki system la fin mari deteriore. Sesel depans 2X plis ki nu e si nu ti fer kuma zot be mank 309 milyar rupi de depans dan nu system lasante piblik lor period ki nu pe konsidere.
O total 1,235 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes guvernman ziska lafin 2024 si reveni guvernman reprezant 20% GDP. Pu 2025/26 li reprezant 30%. Ek sa rasio la be 1,853 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes la.
Nun usi azut ban kolon pu trwa lezot krwasans mwayin, 7%, 6% ek 5.1% (nu to krwasans mwayin ant 1968 ek 2005). Mem a 5.1% 487 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes guvernman.
Byinsir ler li rant dan lakes la en parti ti kav met dan en Sovereign Wealth Fund (SWF). Si nu ti investi 50% ban kas ki ti bizin rant dan lakes leta (1,835 milyar) dan sa SWF la a 8% zordi li ti pu vo 1,116 milyar rupi. Ki ti en zafer ase normal pu en pei ek otan dimun malin kuma Moris.
Sunday, August 31, 2025
Deputy Says Governor Treats Central Bank As Own Property
Saturday, August 23, 2025
Eski CEB Fer Lekonomi Ek Ban Kontra IPP?
En ban argiman ki veikile par media oligarsi ek so ban idio itil se ki ban IPP van kuran a en pri pli feb ki CEB kav prodir. Se pa fos me nu bizin kone kifer li kumsa. Anu ekut ki Assirvaden ti dir dan en antrevi dan Mauritius Times an 2010 a lepok kot li ti tierman CEB.
"Alors que les investissements privés sont amortis par un taux d'utilisation maximale des équipements installés, le CEB doit se contenter de la demande restante, avec un taux d'utilisation de ses machines qui ne dépasse guère 50% de leur capacité en moyenne. C'est du gaspillage. C'est essentiellement cet élément qui vient fausser les prix dan un raisonnement comparatif. Pour faire simple, disons que le coût de production du CEB est nettement inférieur au coût d'achat avec les IPPs pour un même taux d'utilisation des équipements installés. Dans la plupart des contrats, les pénalités sont quasiment inexistants, et les indisponibilités doivent être compensées par le CEB en faisant fonctionner les équipements les plus onéreux."
Sematikman sitiasion kuma dan tiart swivan. CEB kav prodir kuran a en pri A buku pli feb ki pri V ki li aste ek IPP me akoz kontra manday li zis kav prodir en kantite residiel a en pri B ki pli elve ki pri V.
Wednesday, August 6, 2025
Ranz Nuvo Sime Pa Diminie Trafik, O Kontrer
Donk nu pa sanz tiyo delo perse, nu pa asir en bon disponibilite manze me selman nu beton later agrikol kuma pagla pu nu van vila ek milyarder etranze e nu ranz sime kuma toke. An mem tan nu avoy nu ban Minis ek en bol pu al rod lasarite ek ban lezot pei.
Pe diminie par ledikasion piblik ek lasante piblik dan lekonomi prosin 3 an selma pu depans 14 milyar rupi dan konstriksion nuvo sime prosin 5 an ki nu ditu pa bizin. Met serye!









