Kozelidir
Blog different
Friday, August 7, 2026
Pena Deba Pu Fer Lor BRP Iniversel a 60 an
Saturday, July 25, 2026
Platform Komun Syndikal Fin Ekrir A Ban Parlmanter
Dan en let sinq paz, zot fin explike, sif a lapwi, ki BRP e nu welfer steyt sutenab me seki pa sutenab se sa pwazon de flat tax 15% ki Sithanen ti servi popilasion apartir 2006. Zot fin dir ki rasio BRP/GDP ki fin okip deba piblik dernie 13 mwa pu bese ek en BRP de 100 milyar rupi an 2035 pu tu to krwasans aniel mwayin siperyer a 2.2% ki en to vreman insinifian konsideran potansiel Moris.
PKS fin osi expos dega katastrofik ki flat tax 15% Sithanen in fer a Moris depi 2006 e kuma sa fin fer an sort ki nu lekonomi de fwa edmi pli tipti ki seki li bizin ete an 2026.
PKS fin osi fer plizir propozision pu ogmant reveni guvernman e fin termin let la par dir ki zot ti va prefer ena ban konsiltasion sinser ek guvernman e fer ban parlmanter remarke ki laful dan manifestasion le 11 Ziyet 2026 dan Por-Lwi in fini vot pu en lagrev zeneral.
U kav lir let la isi.
Wednesday, July 8, 2026
Lepep Pe Desan Lor Sime Pu Ki Ran So BRP
E aret latak lor so leta providans ki anpes 1/3 Morisyin tom dan lamizer. Ena pagli mami ki alor ki nu system lasante pibilk in krash ti dir resaman ki 18.5 milyar rupi ki nu depanse ladan en fardo mari lur. Anfet si ti bizin depans mem pursantaz GDP ki Sesel e nu ti gayn krwasans 8% ki ti sipoze gayne ek flat tax 15% Sithanen be nu ti bizin depans 93.2 milyar rupi u 5X plis.
Nu mark nu prezans Samdi 11 Ziyet, 13h, Sant Sosial Mari Ren de Lape ki truv anfas Lanbasad de Frans, Por-Lwi.
Monday, July 6, 2026
Eski BRP Iniversel A 60 An Sutenab?
Wi. Kuma tiart la montre nu mem si nu kontinie gayn sa to krwasans fatra mwayin de 3.3% ki nun gayne ant 2006 ek 2024 lor prosin 10 an pwa BRP dan lekonomi (GDP) pu bese de 7.8% a 7%. Nun fer lipotez ki to linflasion prosin 10 an pu an mwayen seki li fin ete ant 2001 ek 2024. Aster si nu gayn 5.1% de krwasans mwayen be BRP pu reprezant selman 5.9% GDP. 4.5% si mwayen krwasans GDP la vin 8%.
Donk tre sutenab. Selman sa de dernie bidze inbesil kin prezante la pu kontinie diminie nu to krwasans parski li kontinie asfixie lekonomi parey kuma tu ban bidze depi 2006. Ramgoolam ankor ena letan pu amen ban sanzman ki bizin dan finance bill pu bidze 2026/27.
Tuesday, June 30, 2026
Anu Redemont En Argiman Bidon Ramgoolam
Sunday, June 7, 2026
Dawnlod Nu Liv Gratis Pu Konpran En Ta Zafer Mari Vit
Sunday, May 24, 2026
Kisana Ki Papa Mirak Ekonomik?
Mazorite dimun pu dir Vishnu Lutchmeenaraidoo. Me depi omwin 2019 Paul Bérenger dir ki se li ki veritab papa sa period de bon krwasans ekonomik dan ban lane 1980 la parski li ti fer le pli difisil e sa ve dir met sales tax. Problem ki en anvol ekonomik pa selman depan ki ranflue lakes guvernman. E pli inportan, kuma tiart la ilistre, kifer li pan fer u ede pu fer en lot mirak ekonomik kan limem ti minis de finans pandan trwa lane e trwa lezot fwa li ti dan guvernman? Nu kav osi fak tiek ansyin lider MMM pu gayn en bon lide so metriz ban size nasional inportan. Nu kav usi analiz 10 pwin ki li pe reservi pu lans so nuvo parti. Ah wi, Lutchmeenaraidoo pan fer en lot mirak ekonomik apre le 10 Desam 2014.Tuesday, April 28, 2026
Moris Gayn Plis Delo Ki Bizin
Wednesday, March 25, 2026
70 An De Sela Moris Ti A En Gran Turnan
An 1956 Ptr, selon biografi SVR par Reddi ek Experiments in Democracy par Dukhira, ti pe lager kont propozision PR ki guvernman kolonial ti met de lavan kom system elektoral. Mem lepok Mauritius Times lans so gran kanpayn Down With PR. Malerezman le 22 Mars, Guy Rozemont, lider Ptr, desede a laz 40 an. Lerla eleksion parsiel dan Por-Lwi pu ranplas li vin en referandum lor PR. Me leta-mazor Ptr ti telman for sa lepok la ki zot fini par gayn parsiel la an Me kan zot kandida Willy Dupré bat Alex Bhujhoharry, kandida Parti Morisyin. Sa anter PR pu de bon.
Inpe letan avan li mor, Guy ti prezid en komite egzekitif ki ti expilse so frer Philippe depi dan Ptr akoz li ti vot ansam ek ban konservater dan Konsey Lezislatif an faver PR. Navin Ramgoolam abitie rakont en zistwar ki ti derule kot SSR lari Deforz kot sipozeman Guy ti tret Philippe de tret e ti bez li en kudpwin. Par kont zame Navin rakont expilsion Philippe depi Ptr.
Reform elektoral se en zafer mari konplike e tu sanzman a nu exselan system elektoral bizin pas par omwin de referandum. Promie referandum la pu san-angazman (non-binding) e deziem la avek-angazman. Me avan sa bizin ena ban bon kanpayn edikasion lepep ek ban diskision aproprie. Mon pibliye en ameliorasion elegan nu exselan system elektoral an Desam 2025 e an Oktob 2024 mo ti pibliye en gid ki parmi enta zafer explike kuma system elektoral rant dan striktir guvernans en pei.
Friday, February 27, 2026
State of Economy Pan Fer Nu Vin Mwins Kuyon
Nu ti deza kone ki striktir taxasion insutenab ki ti kumanse ek flat tax 15% Sithanen an 2006 in kaziman rwin nu pei. Par kont SoE in rod fer kwar ki problem in leve selman dernie 10 an. Ki fos. E ban azisteman ki SoE in fer pu GDP ase insinifian (0.16% de diferans pu 2022) par rapor a katastrof kot Moris retruv li depi 20 an.Tuesday, February 24, 2026
Four Great Books To Download On Your Apple Device
WTVFi2024 is a guide to help analyse electoral manifestos and policies in any country. It contains an insane amount of interesting information on Mauritian politics, the state of her economy, frameworks to picture governance in a whole new light and forecasts till 2029. The diaspora will love it. It was published in October 2024.
Finally FTF is a book that offers a governance-based improvement to the great electoral system we have in Mauritius. It's the product of looking at electoral systems for over twenty years and writing over 100 articles on the topic. FTF came out in December 2025.
Monday, February 23, 2026
Labour Turns 90 in A Depressing Atmosphere
Saturday, February 7, 2026
Dose of PR Would Create Chronic Political Instability
Monday, January 26, 2026
Here's One Important Reason You Don't Want PR
Thursday, December 4, 2025
Book Which Improves An Amazing Electoral System Published
Sunday, November 2, 2025
Six Cool Things To Do For Kartik Maas
1. Listen to this amazing podcast on the Bhagavad Gita by Alan Watts and Ram Dass.
2. Read the Bhagavad Gita in Kreol.
3. Listen to the Bhagavad Gita sung by Gaiea Sanskrit.
4. Listen to a thorough study of the Bhagavad Gita by the Vedanta Society of Southern Cailfornia which uses many great books including Sri Aurobindo's commentary on the BG.
5. Watch a nicely-done 55-episode series on the Buddha.
6. Watch Keshav on Netflix.
Friday, October 17, 2025
Anu Fak-Tiek Diskur Ramgoolam A Nu Ban Gran Dimun
Tuesday, October 14, 2025
7 Alternativ A Ras BRP Depi Dan Labus Pansioner
Friday, October 3, 2025
Kuma 20 An Unfair Share Contribution Fin Rwin Moris
Tuesday, September 23, 2025
Anu Mizir Latak Zeneralize Lor Leta Providans
Pu fer sa nu kumans par estim komie GDP manke depi 2005 par rapor a target krwasans 8% ki Sithanen ti dir nu pu gayne ek so flat tax 15%. Ant 2006 ek 2024 fin mank 6,176 milyar rupi GDP (lamone 2024). Anu get depans guvernmantal pu ledikasion. Dan bidze 2025/26 sa depans la reprezant 3% GDP. Sa ve dir ant 2006 ek 2024 nun depans 185 milyar rupi an mwins (3% x 6,176 milyar). Eski 3% sifizan? Sesel depans 4.3%. Si nu ti depans kuma Sesel be nun depans 266 milyar rupi an mwins lor sa period 19 an la.
Pu lasante mank 154 milyar rupi e se akoz sa mem ki system la fin mari deteriore. Sesel depans 2X plis ki nu e si nu ti fer kuma zot be mank 309 milyar rupi de depans dan nu system lasante piblik lor period ki nu pe konsidere.
O total 1,235 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes guvernman ziska lafin 2024 si reveni guvernman reprezant 20% GDP. Pu 2025/26 li reprezant 30%. Ek sa rasio la be 1,853 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes la.
Nun usi azut ban kolon pu trwa lezot krwasans mwayin, 7%, 6% ek 5.1% (nu to krwasans mwayin ant 1968 ek 2005). Mem a 5.1% 487 milyar rupi anplis ti bizin rant dan lakes guvernman.
Byinsir ler li rant dan lakes la en parti ti kav met dan en Sovereign Wealth Fund (SWF). Si nu ti investi 50% ban kas ki ti bizin rant dan lakes leta (1,835 milyar) dan sa SWF la a 8% zordi li ti pu vo 1,116 milyar rupi. Ki ti en zafer ase normal pu en pei ek otan dimun malin kuma Moris.









